Skrivet
I keep going to the river to pray, 'cause I need something that can wash all the pain..
Jag lämnar USA den 24 September kl. 17.55, och landar i Amsterdam den 25 September kl. 7.35. Det andra planet lyfter 10.15 och ankommer till Stockholm 12.15.. GAH - det är så snart!
Nu till något riktigt djupt, haha.
När jag hade två månader kvar ville jag inte tänka på att åka hem, men nu har jag faktiskt vant mig och det kommer vara skönt att jag har nått en dröm som jag länge haft. Jag har bevisat för mig själv att vad jag än vill göra med mitt liv så kan jag uppnå det.
När jag lämnade Sverige så trodde jag att allting skulle stanna. Som att någon pausade alla människor och allting därtill. Jag har kommit fram till är att jag gjorde en spin off på mitt liv för ett år i usa, men mitt liv i Sverige - människorna som jag känner, nära och kära, dem pausades inte. Under detta år har dem också förändrats och det är något som jag är rädd över. Rädd över att folk har förändrats så mycket att vi har växt i från varandra.. men vi kommer nog att vara okej!
I leave USA on September 24 at. 5:55pm and landing in Amsterdam on Sept. 25 at. 7:35am. The second plane takes off at 10:15am and arrive in Stockholm 12:15pm .. GAH - it's so soon!
Now for something really deep, haha.
When I had two months left I didn't think about wanting to go home, but now I have got used to it and it's awesome that I achieved a dream that I had. I've proved to myself that whatever I want to do with my life I can do it.
When I had two months left I didn't think about wanting to go home, but now I have got used to it and it's awesome that I achieved a dream that I had. I've proved to myself that whatever I want to do with my life I can do it.
When I left Sweden I thought everything would stay the same. I thought it was like someone paused all the people and all things thereto. I have come to that it was me that did a spin off of my life for a year in the USA, but my life in Sweden - the people that I know, loved ones, they didn't pause. This year has also changed them and it's something that I'm afraid of. Afraid that people have changed so much that we've grown apart.. But we'll probably be just fine.
Skrivet
In this world, he who stops, won't get anything he wants..
Hej Hej!
Jag har ledsen för en hemsk dålig uppdatering - till mitt försvar så har jag uppdaterat detta inlägg x antal gånger, men aldrig har blivit klar med det och nu så skippar jag alla detaljer så att det publiceras.
Så det har gått ca 2 veckor sedan jag uppdaterade sist. Det var en fredag jag och några kilade till en fest och det blev så galet att jag vrickade foten riktigt illa. Jag satt ca 2 h i en stol och hade is på foten och dagen efter - lördagen, åkte ett gäng till Virginia Beach. Roadtrip:en tog längre tid än vad vi hade förväntat oss, men det var okej.
Vi var i alla fall ett härligt gäng, åt middag och hade det trevligt på kvällen. Det blev tyvärr ingen beach, vilket var tråkigt men jag behövde tänka på min vrickade fot. På söndagen kom jag hem runt 18 och åkte till Cesars hej då middag och därefter blev det att ladda inför en arbetsvecka. Under hela veckan till torsdagen hoppade jag runt på tårna, foten var fortfarande svullen och den hade blivit blå.
På torsdagen hämtade jag upp Malin då hon kom hit för att hälsa på och då passade pappan på att skicka mig till doktorn. Doktorns reaktion när han såg min fot var: What did you dooouooouo! Han kollade i alla fall på x-ray bilderna och konstaterade att jag inte hade en bruten fot, men en rejäl vrickning så han gav mig kryckor, medicin och bandage.
Alltså hoppade jag runt på dem. Den helgen - alltså förra, gjorde jag inget speciellt. Linnea kom över några gånger och vi myste bara i soffan. Någon dag kom aranza, basti och zach och vi kollade på filmer och serier hela natten.
Under hela veckan har jag varit hemma och myst typ. I fredags - igår, åkte jag till en glasögon affär för att fixa mina glasögon och solglasögon. Därefter åkte jag och hämtade Malin. Vi var hemma hos mig, åt five guys och så åkte vi till ett mall. Foten var rätt så trött så när jag kom hem så la jag mig i soffan däckade innan tolv och sov till 11 - det var riktigt skönt.
Idag har jag fört över bilder och försökt organisera mina fotoalbum medan jag kollar på 90210. Egentligen behöver jag organisera barnens play area - jag började men är inte riktigt klar ännu och imorgon kommer familjen tillbaka. Måste ta tag i det snart, men ville publicera detta innan!
Hey Hey!
I'm sad for the horrible update - in my defense, I have updated this post a couple of times now, but I've never been done with it and now I'm skipping all the details so I can publish this.
So it's been about 2 weeks since I updated. It was a Friday some friends and I went to a friends house and I unfortunately twisted my ankle really bad. I sat for about 2 hours in a chair and had ice on it and the following day - Saturday, a bunch of friends went to Virginia Beach. The roadtrip took longer than we had expected, but it was okay.
We were an awesome group, we ate dinner and had a nice evening. I unfortunately didn't see the beach, which was sad but I thought about my sprained foot - sand wouldn't be good for it. On Sunday, I came home around 6 and I went to Cesar's farewell dinner and then it was to recharge my batteries before a week of work. Throughout the week - until Thursday I jumped on my toes, the foot was still swollen and had turned blue.
On Thursday I picked up Malin - she came to visit, and then my hostdad took the chance to send me to the doctor. The doctor's reaction when he saw my foot was: What did you dooouooouo! He looked at my x-rays and said that it wasn't broken, but I had a really bad sprain so he gave me crutches, medicine and bandages.
The weekend - this past one, I didn't do anything special. Linnea came over a few times and we just had it cozy on the couch. One day Aranza, Basti and Zach came and we just watched movies and tvshows the whole night.
Throughout the week I've been home and just been laying in my couch. Yesterday - friday, I went to an eyeglass shop to fix my glasses and sunglasses. Then I picked Malin up - we were at my house, ate Five Guys and then we went to a mall. The foot was pretty tired so when I got home I was on the couch until I passed out before midnight and slept to 11am today - it was really nice.
Today I've transferred some pictures and trying to organize my photo albums while I've been watching 90210. When I actually need to organize the children's play area - I started, but is not quite done yet and tomorrow the family is coming back. I'm going to continue doing that soon, but I wanted to post this first!
The Title - lyrics from the song Fire by Gavin Degraw
Skrivet
This twisted cat & mouse game always starts the same - first we're both down to play then somehow you go astray..
Men hallå!
Onsdagen den 30 juli hängde jag med Aranza, Linnea och Basti. Det var en nagelfix kväll. På torsdagen gjorde jag inget tror jag och på fredagen jobbade jag. Men under en timmes break hämtade jag upp Sebastian och Diyar från metron. De kom ner från NY och det var så roligt att träffa några från hemma.
Medan de chillade på hotellet och åt mat så fortsatte jag arbeta och senare på kvällen så kom linnea över och därefter grabbarna. Vi chillade under hela kvällen - kollade på film & snackade lite skit, medan jag arbetade.
På lördagen vaknade jag runt 11 och hoppade in i bilen med pyjamasen på. Killarna hade redan hunnit checka ut när jag hämtade dem åkte vi hem till mig. Jag och Linnea fixade oss för att sedan åka och äta brunch på the original pancake house. Därefter drog vi vidare till Beach 3 för att hälsa på Cesar och fortsatte till Ballston Mall för att fixa min svenska mobil. Vi åkte sedan tillbaka till mig, fixade oss och drog ut igen för att äta middag. Sedan fortsatte vi till ett german party. När klockan blev mycket så skjutsade jag min kompisar till busstationen och sa hej då. Vi åkte sedan tillbaka en stund och därefter till Mauricios hus.
På söndagen så låg Linnea och jag i sängen hela dagen och myste med serier.
Måndagen den 4 Augusti hände inget. Dagen efter på tisdagen så hade jag bara pojken så vi var inne i DC och gick till två museum. Efter jobbet så umgicks jag med linnea och Mauricio i min säng. På onsdagen så kilade jag och pojken till Zoo:et och hade en playdate där med två andra. Jag var så otroligt trött och mina fötter värkte, men jag mötte upp en kompis i alla fall. Vi tog en glass vid stranden och när vi väl sitter där så kom det några andra som vi kände.
På torsdagen så hängde Linnea, Mauricio, Basti och jag hemma hos Aranza. Det var ännu en nagelfix kväll och helgen som nyss var tar jag i ett nytt inlägg! :)
Well Hello!
Wednesday, July 30, I hungout with Aranza, Linnea and Basti - the girls did their nails. During that thursday I didn't do anything and on Friday I worked, but I had an hour break so I picked up Sebastian and Diyar from the metro. They came down from NY and it was so fun to meet some people from home.
While they were chilling at the hotel and ate food I continued working and later in the evening Linnea came over and picked the guys up. We took it easy the whole evening - watched a Movie and just talked about stuff while I was working.
On that saturday I woke up around 11 and jumped in the car with pajamas on. The guys were already outside when I got them and we went back to my house. Linnea and I started to get ready so we could go out and eat brunch at The Original Pancake House. After we were done we went to Beach 3 to hangout with Cesar, but we left after awhile to go to Ballston Mall to fix my Swedish phone. After that we went back to my place so we could get ready to go out for dinner. After the dinner we went to a german party and when it was time for my friends to leave I dropped them off at the bus station and said goodbye. Linnea and I went back to the party, but we didn't stay there for a long time and then we went to Mauricio's house.
During that Sunday Linnea and I were laying in bed all day and watch some tv shows.
Monday, August 4 I didn't do anything special. The following day I only took care of the boy so we went in to DC and visit two museums. After work I hung out with Linnea and Mauricio in my bed. On Wednesday, the boy and I went to the zoo. We had a playdate there with 4 other kids. When I stopped working I was so incredibly tired and my feet hurt, but I met up with a friend anyway. We took an ice cream at the beach and when we were sitting there few of our friends came too..
This past Thursday Linnea, Mauricio, Basti and I hang out together at Aranza's place. We had a nailpolish evening again and the rest of the weekend I'll take in another post.
The Title - lyrics from the song Black Widow by Iggy Azalea ft Rita Ora
Skrivet
I'm chasing the sun, don't miss out on the fun, gotta get it while our hearts are young..
Ciao!
Jag har länge velat skriva om bilkörningen här, men jag har aldrig funnit tid att skriva om det - tills idag.
När jag lämnade sverige så hade jag haft mitt körkort i 9 månader. Jag körde manuellt med en bil som hade 14 år på sin nacke. Att balansera kopplingen och bromsen var en daglig kamp. Jag gillade inte att åka på motorvägen så mycket då jag behövde komma upp i så hög hastighet så fort och jag visste inte hur mycket jag kunde trycka utan att den skulle falla ihop. Rondeller var okej, trafikanterna höll jag koll på, körde försiktigt och tänkte på hastighetsgränsen.
När jag kom hit i början så var jag rädd för motorvägen. Jag svettades som en galning och spänne mig så att mina händer blev vita och fick träningsvärk i mina axlar. GPS som jag har fått använda är gammal och blev senast uppdaterat 2009. Det har blivit många omkörningar och u-svänger tills jag kom dit jag skulle.
När GPS sa att jag skulle svänga höger om några miles så la jag mig i den filen. Jag blev en aning chockad och fick små panik när den filen blev en "only" fil - vilket menas att man kan bara svänga höger, men det var för tidigt för mig att svänga. Alltså får man vara snabb som fan och hinna byta fil till vänster. Det har blivit en hel del så kallade "ful" byten - vinka till den andra bilen så att de såg mig och kunde släppa in mig i den filen jag skulle vara i.
Här borta får man även svänga höger på rött. Det var dock lite svårt att veta när man fick göra det för ibland finns det skyltar som säger att man får, att man inte får eller så finns det inga skyltar alls. Jag har lärt mig nu att jämfört med Sverige så har dem rättigheter här, medan vi har skyldighet. Om det inte finns en skylt 'NO PARKING' då får du parkera där. Om det INTE finns en skylt där det står 'NO TURN ON RED' då får du åka. Inte fan visste jag det i början. Jag satt där och tryckte medan bilarna bakom mig tutade ikapp.
Hur jag ser mig själv nu efter ett år i staterna. Jag är mer tuff, men på något vis så har jag blivit lite slappare i körningen. Här borta har jag en automat vilket menas att jag kan bromsa och gasa bäst fan jag vill. Hemma i sverige brukar folk sakta ner långsamt. De liksom går ner från 5an, till 3an till 2an och om du behöver stanna - 1an. Här borta är det BROOOOOMS! De har funnits tillfällen att jag endast har varit några cm i från bilen framför mig.
Alla människor äter något i bilen, eller pratar i telefon eller smsar. Jag kollade snett på dem i början. Nu för tiden kan jag slänga ett öga på min egna lur. När man sitter i ett trafikljus tillexempel. 3 filer åt alla 4 håll - det tar ju en stund liksom.. Det är verkligen ingen bra egenskap - detta gör man pga att man har en automat. Om man körde manuell så skulle man inte ha händerna för att hålla på med något annat.
Nu för tiden har inte jag heller något tålamod. Jag är lite trött på att man måste köra mellan 10-30 min för att komma någonstans. Jag vill komma till ställen fort. När hastighetsgränsen var 25 tillexempel så körde jag på sträcket! När jag körde med min värdfamilj den första veckan så sa dem att jag kunde åka lite fortare. Att jag kunde åka 5 miles över. Det känns inte så mycket - köra 30 miles istället för 25 miles. Hemma i Sverige skulle de vara 50 på en 40 väg och vi skulle bli stoppade på en gång. Här har man nästan race med polisbilen.
Jag har seriöst varit uppe i 130 km/h på motorvägen när det var ca 104 km/h. Jag flyger fram mellan bilarna. På tal om motorvägen. I början ville jag ju ligga i den filen med lägsta hastighet och det var ju i den åt höger, men här så förvandlas oftast den filen till en EXIT. I sverige så dyker en avfart upp bara så där. Alltså måste man ligga i mitten eller om man ska åka en längre bit så är det lika bra att vara i den allra vänstra. Det är bara att gasa..
Den sista saken att ta upp är trafikanterna. De är väl medvetna om trafiken här så de går inte bara ut över gatan. Oftast så väntar det på att det blir tomt med bilar. Vilket har blivit rätt lätt att sluta tänka på dem. Hemma bryr sig ju ingen, men här vet dem liksom när man ska gå över eller inte. Men det har gjort så att jag har glömt dem.
I keep going to the river to pray, 'cause I need something that can wash all the pain..